Världens bästa
Jag undrar om det finns någon sån där drömtydare i Karlskoga. För tredje gången på max två veckor är Gustaf Norén ett inslag i mina drömmar... Fullt påklädd och sådär, så att ni slipper undra. Han liksom finns mest bara, går stryker runt lite mystiskt, byter några ord med mig och andra i drömmen, och försvinner. Med tanke på att jag varken lyssnat på, tittat på eller läst om Mando på evigheter, så tycker jag att det är lite märkligt. Speciellt med tanke på att i princip ingen för mig okänd människa brukar dyka upp i mer än en av mina drömmar. Det är en ren slump, jag vet. Jag tror faktiskt inte på att drömmar har någon större betydelse, trots att jag är löjligt vidskeplig ibland.
Idag var jag duktiga tjejen, med mina mått mätt alltså. Klockan 08.15 ringde min klocka (efter andra gången visserligen, men mamma duschade och det är inte förbjudet att snooza när man har ett halvårs sovmorgon) och då var det dags att gå upp. Vaknade förvånandsvärt snabbt och duschade. Anledningen till den tidiga uppstigningen var att mamma och jag skulle agera Bruce Springsteen biljettfixare... Men det var inte så lyckat. 50 000 biljetter på 30 minuter, och vi var inte en av de lyckliga. Som tur är fick Kristins pappa tag på biljetter. Som alltid, de måste vara världens bästa biljettfixare i den familjen-.-
Åkte till fotografen för att fixa ett kort till visumpapprena. När man ska till världens mest omständiga land är det minsann inte bara att köra huvudet i en fotoautomat. No way, huvudet ska vara mellan 25 och 35 mm, bakgrunden måste vara vit, bilden måste vara i färg, man måste titta exakt rakt fram och kortet får varken vara mer eller mindre än 5x5 cm. Jag tror det var allt... Hoppas man får vara ful på det, annars är jag rädd att jag är körd. Man kanke kan lägga till förkyld någon stans, så att de har lite överseende?
Senare knackade det på dörren och det var DHL som kom med paket till mig. Inget roligt sådant, tyvärr. Ännu fler visumpapper och tusen andra grejer att hålla reda på. Men det var kul att få post vid dörren i alla fall, om man ska se det positivt.
Pappa hade dock ett mycket roligare paket med sig hem. MIN dator!!! Som en tidig julklapp visserligen, och det lär kappast bli speciellt många fler än så. Som om det nu skulle göra något, haha.
Min näst bästa julklapp någonsin. Julklappen där jag fick min hamster Tussa kommer nog bli omöjlig att slå, men den här är bra nära. Nu slipper jag tänka på konstiga tangenter, eller att behöva införskaffa en när jag kommer hem och ska flytta och plugga. Det är ingen värstingdator, men jag är ju inte så värst, så det passar mig perfekt!
Kommentarer
Trackback
