Rubrik

Igår var min nervösaste dag på väldigt väldigt länge. Helt sjukt verkligen. Och så klockan tjugo i sju ringde telefonen, och ja... Ni som läst mina tio senaste blogginlägg förstår säkert vad jag pratar om. För första gången någonsin skulle jag prata engelska i telefonen. Men allti gick skitbra, och det var inte jag som pratade mest om jag säger så. En fråga från min sida resulterade i ett tio minuter långt svar. Pratade med både mamman och pappan på samma gång, så ibland blev det lite rörigt. Om famijen håller med, så lutar det verkligen åt att det blir den här familjen. 40 minuter utanför New Tork city, och 60-70 au parier i området där de bor. Huset var jättecharmigt, jag har en gigantisk säng, och barnen verkar jättesöta. Vi pratade i över en timma också, så jag antar att det är ett ganska gott tecken. Nu är det bara att vänta och se.

Idag gick jag till vårdcentralen för att kolla mitt PPD-test, och jag hade inte tuberkulos. Vore väldigt konstigt, och synd om det vore fallet, men känns skönt att jag kan skicka in hälsopapprena nu också. Sen åkte jag och mammi till Willys för att handla mat. När vi stod i kassorna upptäckte jag att de hade At World´s End, och blev jätteglad. Köpte en jättejättegod doftpåse på vita rummet också, mamma kunde inte låta bli att springa in där när vi ändå hade vägarna förbi.

Ska börja laga mat snart, och väntar med stor spänning på om familjen är nöjda med svaren de fick på frågorna som de skickade i ett mail. Hoppas verkligen det, för jag orkar fan inte med att gå igenom allt det här igen, dessutom känns ju familjen som den rätta. Ska bara maila deras nuvarande au pair och au pair-ombudet i området där de bor. Så ska jag kolla på Pirates of the Caribbean förstås!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback