Äntligen!
Fyfan för huvudvärk. Det är liksom omöjligt att ha ont i huvudet utan att få illamående och bli negativ på köpet!
Vore det inte för huvudvärken skulle jag vara på riktigt bra humör idag (bortsett från att min hälsoundersökning kommer att kosta 500 spän mer än vad som stått i papprena...). Äntligen kom skivorna jag väntat på. Baby 81 med Black Rebel Motorcycle Club och Never Seen The Light Of Day med Mando. Mandoskivan brydde jag mig inte ens om att öppna. Lyssnade igenom den på myspace igår, och jag är inte alls positivt överaskad. Allting jag gillar med mando var borta, mer eller mindre. Vafan liksom. Nu är jag iofs rätt övertygad om att jag kommer att tycka mycket bättre om den snart, efter några lyssningar. Men den kommer aldrig att kunna mäta sig med deras andra skivor.
Baby 81 däremot var bannemig min bästa investering på flera månader. Jag är så himla nöjd. Det känns ungefär som att ha hittat de perfekta skorna, som dessutom sitter bekvämt...typ.
På tal om skor så hittade jag inte ett enda par stövlar (vanliga svarta, som ungefär 90% av sveriges kvinnor äger)
i syntetmaterial idag. Så letandet går vidare på söndag, fast i Örebro. Och med IKEA och marieberg på köpet. Hittar jag inga då, så kan jag ge upp.
Fick ett mail för ett tag sen om att min ansökan till Au pair in america är heeeelt färdig, och att familjerna kan ringa recis när som helst. Med tanke på tidsförskjutningen kan man ju ändå räkna med att de ringer senare på dagen eller framåt kvällen. Jag kommer ärligt talat att dö när första familjen ringer! Det finns inte mycket jag tycker är så obehagligt som att prata i telefon, jag är verkligen skitdålig på det dessutom. Och nu har man ett samtal på sig att bestämma i vilken familj man ska bo ett helt år. Jag är nöjd om jag ställer hälften av frågorna jag skrivit upp.
Nu ser jag fram emot helg, big time!
Vore det inte för huvudvärken skulle jag vara på riktigt bra humör idag (bortsett från att min hälsoundersökning kommer att kosta 500 spän mer än vad som stått i papprena...). Äntligen kom skivorna jag väntat på. Baby 81 med Black Rebel Motorcycle Club och Never Seen The Light Of Day med Mando. Mandoskivan brydde jag mig inte ens om att öppna. Lyssnade igenom den på myspace igår, och jag är inte alls positivt överaskad. Allting jag gillar med mando var borta, mer eller mindre. Vafan liksom. Nu är jag iofs rätt övertygad om att jag kommer att tycka mycket bättre om den snart, efter några lyssningar. Men den kommer aldrig att kunna mäta sig med deras andra skivor.
Baby 81 däremot var bannemig min bästa investering på flera månader. Jag är så himla nöjd. Det känns ungefär som att ha hittat de perfekta skorna, som dessutom sitter bekvämt...typ.
På tal om skor så hittade jag inte ett enda par stövlar (vanliga svarta, som ungefär 90% av sveriges kvinnor äger)
i syntetmaterial idag. Så letandet går vidare på söndag, fast i Örebro. Och med IKEA och marieberg på köpet. Hittar jag inga då, så kan jag ge upp.
Fick ett mail för ett tag sen om att min ansökan till Au pair in america är heeeelt färdig, och att familjerna kan ringa recis när som helst. Med tanke på tidsförskjutningen kan man ju ändå räkna med att de ringer senare på dagen eller framåt kvällen. Jag kommer ärligt talat att dö när första familjen ringer! Det finns inte mycket jag tycker är så obehagligt som att prata i telefon, jag är verkligen skitdålig på det dessutom. Och nu har man ett samtal på sig att bestämma i vilken familj man ska bo ett helt år. Jag är nöjd om jag ställer hälften av frågorna jag skrivit upp.
Nu ser jag fram emot helg, big time!
Kommentarer
Trackback