Från Stockholm till Karlskoga
Jag måste erkänna att min skrivarlust inte riktigt vill infinna sig för tillfället. En kort resumé från veckan och helgen kan jag dock inte låta er slippa undan.
I onsdags (efter vad som kändes som två timmar, men som egentligen var en hel måndag och en hel tisdag) åkte jag och Kristin till Stockholm. Efter att båda gjort vår bussdebut i stockholms innerstad var vi framme vid lägenheten i vasastan. Ingen av oss hade satt just vasastan som det område vi helst ville bo i de kommande dagarna, men det skulle visa sig vara ett mysigt område. Dessutom har ju stockholm (till jäkligt stor skillnad från Karlskoga) en fungerande lokaltrafik. Vi hann med fyra dagar av seriös shopping, fikor, lite mat, godisätande med tv- och filmtittande. Det ska heller inte glömmas att vi lyckades sätta igång brandlarmet klockan halv elva på kvällen första dagen, och att det inte var det enklaste att få tyst på det. Varken jag eller mina föräldrar var det minsta förvånad. Av asgarvet att döma tyckte nog pappa att det var ganska mycket roligare än mig när jag ringde och frågade vafan vi skulle göra. Han fick knappt fram ett ord.
Plånboken är visserligen rätt sur på mig, men kläderna garderoben blev glad av att ha fått nya kompisar i form av:
- Ett par byxor
- Ett par shorts
- En t-shirt
- Två BH:ar
- En skjortklänning
- Ett par strumpbyxor
- En tjocktröja
- En mössa
- Vantar
- Sockor
(Ja, jag är väldigt stolt över min klädskörd, därav listan i fetstil.) Köpte lite andra grejer också, så jag var lika trött som glad när jag kom hem.
Annars händer det verkligen ingenting för tillfället. Karlskoga är lika dött som vanligt. En fika och ett eventuellt hockeybesök är i alla fall inplanerat innan helgen. Och till helgen vankas det kanske middag och wickan. Det är alltså inte Karlskogas förtjänst att jag har något att göra, utan mina fina vänners! Dessutom måste man dra sig ända till Örebro för att få se musik av klass, på lördag kommer nämigen Elias till Satin, och det tänker jag inte missa.
Nu vill min pappa att jag ska assistera när han sätter upp en hatthylla, haha.
Tack och adjö, fullkornsbrö'
I onsdags (efter vad som kändes som två timmar, men som egentligen var en hel måndag och en hel tisdag) åkte jag och Kristin till Stockholm. Efter att båda gjort vår bussdebut i stockholms innerstad var vi framme vid lägenheten i vasastan. Ingen av oss hade satt just vasastan som det område vi helst ville bo i de kommande dagarna, men det skulle visa sig vara ett mysigt område. Dessutom har ju stockholm (till jäkligt stor skillnad från Karlskoga) en fungerande lokaltrafik. Vi hann med fyra dagar av seriös shopping, fikor, lite mat, godisätande med tv- och filmtittande. Det ska heller inte glömmas att vi lyckades sätta igång brandlarmet klockan halv elva på kvällen första dagen, och att det inte var det enklaste att få tyst på det. Varken jag eller mina föräldrar var det minsta förvånad. Av asgarvet att döma tyckte nog pappa att det var ganska mycket roligare än mig när jag ringde och frågade vafan vi skulle göra. Han fick knappt fram ett ord.
Plånboken är visserligen rätt sur på mig, men kläderna garderoben blev glad av att ha fått nya kompisar i form av:
- Ett par byxor
- Ett par shorts
- En t-shirt
- Två BH:ar
- En skjortklänning
- Ett par strumpbyxor
- En tjocktröja
- En mössa
- Vantar
- Sockor
(Ja, jag är väldigt stolt över min klädskörd, därav listan i fetstil.) Köpte lite andra grejer också, så jag var lika trött som glad när jag kom hem.
Annars händer det verkligen ingenting för tillfället. Karlskoga är lika dött som vanligt. En fika och ett eventuellt hockeybesök är i alla fall inplanerat innan helgen. Och till helgen vankas det kanske middag och wickan. Det är alltså inte Karlskogas förtjänst att jag har något att göra, utan mina fina vänners! Dessutom måste man dra sig ända till Örebro för att få se musik av klass, på lördag kommer nämigen Elias till Satin, och det tänker jag inte missa.
Nu vill min pappa att jag ska assistera när han sätter upp en hatthylla, haha.
Tack och adjö, fullkornsbrö'
Kommentarer
Trackback
