Sandra

Fyfan vad konstigt det känns. Allting känns som vanligt. Kan inte riktigt förklara. Men ingenting har kännts "som vanligt" på sex månader. Just det förresten, eftersom det är 9 juli idag är det exakt sex månader sedan jag kom hit. Jag har överlevt ett halvår här, och nu från och med nu kommer det bara att bli mindre än hälften av året kvar.

Det är ju liksom på tiden att allting börjar kännas okej nu. Fast jag känner mig fortfarande lite kvävd här. Det finns ju alltid en massa saker jag inte kan göra (en helgtripp till Stockholm)
Nu vet jag verkligen betydelsen av mycket vill ha mer. Jag bor en halvtimma ifrån Manhattan, MANHATTAN liksom, i usa. Jag kan åka dit gratis i princip varje helg. Ändå sitter jag här och tänker på Stockholm. Konstigt är det som sagt.

Tiden, eller rättare sagt sommaren, har verkligen gått sjukt fort. Nästan lite för fort. Vardagarna kan gärna få gå fort, men mina två och en halvtimma ledig tid på dagarna får gärna kännas längre.

Har haft en bra 4th of July helg. Åkte till Pennsylvania och Connecticut och kollade in gamla områden. Skitmysigt!
Den här helgen känner jag dock för att göra lite turstiga grejer inne i stan. Har inte varit inne på ett enda museum (förrutom natural history)  och gick aldrig hela vägen över Brooklyn bridge.

Ikväll ska jag bara ta det lugnt, har varit två fullsmockade dagar. Har verkligen inte suttit ner en minut... Så ikväll ska jag göra ingenting.

Åh, herre vad skönt det känns att första halvåret är över. Har fortfarande mina två veckors semester kvar, Kristin kommer i November, det är Thanksgiving, Jul och Nyår, och sen... ja. Sen är jag hemma.
Det kommer verkligen att vara jätteskumt. Jag såg mina svenska pengar igår, och tyckte att de såg jättelustiga ut.

Alla vänner kommer att vara utspridda också. Som tur är bara i Sverige. Jag har liksom fått en helt annan bild av avstånd nu. Ett par timmar på ett tåg (aldrig mer bil!) är ingenting egentligen. Dessutom har ju alla placerat sig i den södra delen av landet, vilket är till stor fördel för både plånböcker och tågsträckor.

Förresten allihopa, vad sägs om skype på söndag? Det var alldeles för länge sen nu.

Nu var klockan helt plötsligt halv tolv, dags att återgå till verkligheten.. Ursäkta för ett väldigt osammanhängande inlägg. Jag orkade inte riktigt tänka på var jag slutade.

<3