Ochrasy

Nu var det nastan en vecka sen jag skrev sist. Det ar snart slut pa fina oktober. Kanner pa mig att november inte kommer bli lika fin, men det gor inte sa mycket. Kristin kommer hit och ska stanna har halva November, jag fyller ar och firar 10 manader i USA. Det kanns helt sjukt, men valdigt bra att jag ar inne pa slutet av mitt ar nu. JAg borjar kanna myrorna i rumpan nu, om man sager sa. Vill gora en massa andra saker. Vill ata nyttigare, vill fika pa paris, vill ga pa hockey, vill tjana mer pengar, vill sluta fore klockan halv atta pa kvallen, vill se mer av varlden osv. Har ar jag liksom fast, maste stanna och kan inte resa ut ur landet. 

Sitter och ar festivalpepp, lyssnar pa svensk musik och kollar gamla bilder. Kanske kanske kommer jag ha rad, och ledig tid till en festival i sommar. 

Pa tal om musik, sa har jag gjrot en halvsmart grej. Mamma, du kommer inte att hurra nu. Jag bokade en biljett till Kings of Leon i NY, sjalv. Ingen ar ju har da anda, och jag kan ju inte missa att se dem liksom. Har ingen aning om var jag ska bo, eftersom det ar veckan innan jag aker hem, och jag har for tillfallet ingen aning om nar nasta au pair kommer, nar hon far komma, nar jag maste lamna huset, eller vad jag ska gora dagarna mellan jag slutat och hemresan. Kommer jag inte pa nagot att gora, sa stannar jag nog kvar inne i NY. Far val se till att vara pa vandrarhemmet klockan nio varje kvall sa att mamma slipper fa hjartinfarkt.

Jahopp, nog om framtiden, den vet vi ju anda inget om egentligen. I helgen var jag ute i NY for forsta gangen. Holl pa att inte bli speciellt mycket till utgang och Lovisa och jag var lagom glada over det. Kom in tillslut och hade apkul. Var inte sa jattefarligt (forrutom trottheten forstas) att vanta inne pa Penn Station till forsta taget gick, kvart over sju pa morgonen. Powernapade pa taget och skjutsade sedan hem Lovisa till sig, och mig till mig sjalv. Sov som ett barn till halv tre. Akte och bowlade med Samantha och barnen (och VANN, bada gangerna) och kakade sen godaste middagen hittills pa nat mexikanskt stalle. Sen var den dagen slut. Igar skypade jag i 100 ar, sen akte jag, CArina och Lovisa in till Westfield och kakade, akte och kollade pa Eagle Eye, sen var aven den dagen slut. Om bara veckan kunde ga lika fort! Ska bli skitkonstigt att traffa nagon hemifran, pa riktigt liksom. Langtar dock forstas jattemycket. Sen ar det liksom bara thanksgiving, jul nyar, och sa den dar konserten, sen ar jag hemma. Sjatte februari om allt gar som det ska.

Nepp, dags for tvatt och lite plock. So long!

<3

How We Walk

Vad gor jag av tiden egenltigen? Jag har redan varit hemma i en timma efter att ha slappt av Max pa skolan, men jag har inte gjort nanting alls. Och om 20 minuter maste jag duscha och sen aka ivag igen...

Har dock tagit en ofrivillig springtur fran skolan idag. Tankte att Max skulle fa lite motion, nagot som han (eller nagot annat barn heller for den delen) far tillrackligt av. Sjalvklart borjade det regna lagom till vi var framme. Sa det var bara att dra upp dragkedjan pa koftan och kuta hemat. Nu skiner solen forstas.

Tack forresten Malin och Jossan for breven! Nu nar jag vet nar jag ska aka hem sa maste jag ha nagot annat att leta efter i brevladan varje dag. Ska svara sa snabbt jag kan, eller ja... ni fattar vad jag menar. 

Fick varldens Mandosug, sa jag har kollat igenom varenda video pa youtube (kan ha varit dar timman forsvann). Ah, jag saknar dem, och jag saknar alla andra band ocks, som jag inte fatt sett pa ett ar snart. Tanken pa att bli en fattig student som maste jobba hela sommaren for att ha rad att kopa mjolk och toapapper till hostterminen kanns valdigt avlagsen. Fan, det ar det enda jag tjatar om ju, jag kommer nog inte att bestamma mig helt forran jag varit hemma ett par veckor anda, sa jag kan ju bara latsas som om den dagen aldrig kommer. Atminstone har i bloggen.

Har annu inga helt bestamda planer for helgen. Ska kanske in till The Bronx zoo med Carina och de som vill med. Jag ar ju inget big fan av zoo, av naturliga sjal, sa vi far se. Skulle dock vara coolt att e Bronx ocksa. Da har jag varit i tre stadsdelar av NYC. Bara Staten Island och Queens kvar. Om jag inte minns helt fel sa ska Queens ha ett stalle med sjukt goda pizzor, alltid nagot. Pa sandag ska jag i och for sig skypa med Sofie och Kristin. Inte sa illa anda. 


<3

Wiiiiekend

Kan det inte regna i det här landet? Alltså, missförstå mig inte, jag vill liksom inte att det ska regna och jag är väldigt medveten om att jag kommer få äta upp mina ord. Det är bara det att jag börjar inse att Sverige är ett regnigt land.

Kylan har äntligen letat sig hit också, så nu är det jacka och halsduk som gäller. Ska snart ut och ta vara på höstvädret, som nog borde övergå i regn snart. Det har faktiskt inte regnat en enda dag vad jag kan minnas, under hela Oktober. Något sånt lär jag nog aldrig uppleva igen, om jag inte flyttar från Sverige förstås, och den chansen är väldigt liten.

I helgen har jag såklart varit inne i NY. Den här gången åkte jag och Carina till Strawberry Fields i Central Park. Köpte med oss lite lunch också. Vädret var helt underbart, men rätt kyligt, så för att inte frysa arslena av oss tog vi tunnelbanan downtown. Gick runt där och kollade innan vi gick in på en Indisk Restaurang. Jag mådde illa och hade huvudvärk (jag var lite väl positiv när jag gav mig ut för att jogga alldeles för tidigt) hela dagen. Därför var jag inte speciellt hungrig. Vi åkte hem ganska tidigt och jag däckade klockan tolv. Man ska lära av sina misstag, och jag ska aldrig ge mig ut och motionera före klockan elva...

Nu har min mage bestämt sig för mat, så det är lika bra att lyda.

<3

California dreamin'

Yes, for dar var jag idag. Atminstone i min drom. Fast jag och Kristin ar ju dar ganska snart, pa riktigt. Fredag ogen. Den har veckan har verkligen gatt sjukt fort. Skulle egentligen jobbat nu, men jag skickade ivag Max pa en playdate, sa jag har gjort ingenting sedan klockan tio. Syyynd.
Ska snart ut och springa lite innan jag kakar lunch. 

Fick ett mail fran Samantha idag, som var helt sjukt fint. Jag ar ju ingen som grater av lycka eller av fina saker, men om jag hade varit en san manniska hade jag nog fallt en tar. Tank vad sma saker kan gora. Ett litet mail och det faktum att jag varit ledig ett par timmar redan ar helt klart en bra start pa en fredag. 

Antligen har det kommit lite kyla hit ocksa. Jag skulle inte tro att det ar over 15 grader C ute ens. Gud vad skont! 
   Nagot som inte ar lika skont ar att jag har 166 dollar pa kontot, och att Kristin kommer on tva loningar. Inte for att jag inte kommer att ha pengar da. Jag kommer bara att behova snala extra mycket fram tills dess, och det ar inte riktigt min grej har nere.

Har kanske skrivit det redan, men nu har jag skickat in papprena om att jag inte ska forlanga, utan aka hem i februari. Har dock inte sagt nagot till familjen. Maste komma pa ett bra satt att saga det pa. Speciellt med tanke pa att jag inte riktigt vet vad jag ska gora nar jag kommer hem. Har forstas en plan, som later himla bra just nu. Det gjorde dock min forra plan ocksa, som inte ens ar intressant langre. Pa grund av den tidigare erfarenheten, tanker jag halla tyst om min nuvarande plan tills den antingen ar ett faktum, eller helt nedrostad.


Nej, nu ska jag satta lite fart, har faktiskt lite tvatt att gora innan barnen slutar skolan. 

Om ni inte har nagot att gora (vilket ni inte borde ha med tanke pa att ni laser min blogg...): lyssna pa Perishers!

<3

Kvittot

Så var paniken över. Hittade kvittot i bilen, där jag förstås inte ens tänkt på att kolla. Nu kan jag alltså åka och köpa en storlek större. Lika bra det. Inte för att jag har den blekaste aning (hjälp någon?) om hur en skidjacka ska sitta, men lite större lär väl vara bättre än lite mindre? Så ska man ju kunna ha en långärmad under också.

Annars har dagen gått fort, som vanligt. Imorgon är det mittvecka, YES! Då är det mindre än hälften kvar, haha. Har haft en riktigt lat dag idag, eftersom jag försökte mig på joggning igår. Inte jättelyckat om jag säger så. Visserligen sprang jag 5,5 km (har jag någonsin sprungit så långt?!) men jag går med tyngden på insidan av foten. Det är okej när jag går, sakta som snabbt. Inte lika okej dock att springa på. Sktisamma tänkte jag, så länge knät inte trillar av så tänker jag fan springa, och det gjorde jag. Resultatet blev en ont knä hela dagen idag. Imorgon ska jag ut igen, men jag har en känsla av att det blir en promenad.

I brist på annat så skrev jag ner en förkortad version av Kalifornienresan. Jag måste erkänna att jag är jävligt peppad! Lite synd att det kommer vara ganska kallt, men så länge jag slipper jacka så är jag nöjd. Dessutom verkar det som om allting redan är fixat åt oss, alla resor och bussförbindelser. Hur bra är inte det?!

Inte lika bra att klockan redan är tio och jag måste duscha och sova snart.

P.S Idag fick vi äntligen tvättmaskin! En tyst, svinstor och snabb sådan. Jag kommer att ägna större delen av dagen till tvätt, men det gör inte så mycket. Jag skulle kunna slänga mig själv där i, så stor är den. Så nu kanske jag slipper två tvättar om dagen. Jaaa! D.S

<3

Smartass strikes again

Hej hej hallå bloggen!

Idag har jag varit riktigt amerikansk och varit på pumpaplockning med familjen. Samantha var hemma, så vi åkte och plockade pumpa på någon farm. Sen blev det mexikansk mat innan jag slutade min otrooooligt jobbiga arbetsdag. Ibland är det verkligen jobbigt att vara au pair.

Familjen försöker verkligen att övertala mig att stanna. Har fått ett bud på en betalt hemresa i två veckor för att säga hej till familjen, i utbyte mot ett till år. Ytterligare ett på bara ett halvår. Jag är dock rätt säker på att jag inte ska vara kvar. Just nu känns det faktiskt mest tråkigt. Jag skulle inte tveka att stanna lite längre, om det inte vore så att jag hatar att vara au pair. Och det är ju ändå det som jag kommer att göra.

Nu till kvar nummer två; är det verkligen plugga jag ska göra när jag kommer hem i februari?! Just nu känns det nästan som om jag vill åka hem, göra ingenting i två veckor, sedan jobba arslet av mig i ett par månader och sen resa upp alla pengar, och plugga året därpå.

Måste bara komma på ett bra sätt att säga att jag inte vill stanna, om det nu finns ett sånt sätt.

Annars har jag gått och köpt mig en skidjacka. Den är svinsnygg men jag vet inte om den är lite för liten. Dessutom kostade den 129 dollar, vilket är lite pengar för en jacka, men mycket pengar för mig. Just därför dubbelkollade jag för att se att jag hade bytesrätt. Nu till själva haken; jag har tappat bort kvittot. Så jag är mer eller mindre fast med den där jävla jackan. Kan alltså lägga till ännu en idiothistoria. Jag borde kanske göra en bok av alla liknande situationer jag försatt mig i. Är det här med jackan förresten ett tecken på att jag måste gå ner i vikt, eller att mina hjärnceller börjar ta slut?

Nog om inget speciellt. Jag ska ta en dusch och gå och lägga mig. Imorgon är det skola, läxor, fotbollsträningar, matlagning och skrik.

Förresten allihopa, ni kommer ihåg klockan va? Ni vet när man trixar med en fotboll och börjar på ett och fortsätter uppåt så många man kan. Jag var alltid skitdålig på detdär, kom till kanske åtta och sen tog det stopp. Skulle testa det idag med Nick, och gjorde 17 på rad, bara sådär! Mycket märkligt, men det höll jag förstås tyst om och låtsades istället att jag brukade göra många fler...


<3

Brooklyn

Tillbaka i Jersey... Det finns verkligen inte mycket (jo, det gör det, jag överdriver bara, som vanligt) som är tråkigare än att en lördagskväll bege sig hem efter en dag i NY. Dessutom måste jag knuffa mig igenom hela jävla times square (Manhattans jobbigaste, mest irreterande, ocharmiga och plågsammaste ställe) för att komma till Port Authority och vänta på bussen med en massa knäppisar. Tack och lov för bärbar musik och godis säger jag bara.

Har sett Brooklyn för första gången också. Jag och Alicia möttes upp inne i stan tillslut. Självklart lyckades jag missa bussen, och kön in till Lincoln Tunnel var tusen mil lång så det tog två timmar att åka in. Vi åkte ner till east village och gick omkring där och mot soho. Sen tyckte vi det var dags att åka tillbaka och tog oss till subwayen och ställde oss på sidan det stor "uptown & Queens" på. Plättlätt och plätträtt tänkte vi och hoppade på första bästa tåget. Efter ett par stopp tyckte vi att det var lite väl tomt för att vara ett tåg som går emot 42:a gatan, dessutom hade ingen av oss hört några nummer (ni vet, 14:th street, 34:th street osv) vid stoppen. Så vi började inse att vi inte alls var påväg uppåt. Vi klev av på nästa stopp och kollade på subwaykartan. Till vår förtjusning insåg vi att vi var MITT i Brooklyn. Ingen av oss har varit där tidigare, så vi tänke passa på att gå runt lite. Vi klev upp till marknivå och vände på ungefär 10 sekunder. Brooklyn ska visserligen inte vara så farligt på dagtid. Men klockan började bli mycket och vi hade ingen lust att bli kvar där. Nu ska jag i alla fall gå och säga till alla att jag varit i Brooklyn. Resten av sanningen kan jag ju hålla på så länge det går.

Nu är jag alltså hemma i Scotch Plains, när jag skulle kunna sitta och käka en skitgod middag nere i downtown, eller vara på någon skitcool klubb och ha kul. Istället sitter jag här, i staden som inte har en enda klädaffär, eller ett enda café. Men jag har världens bästa familj, och har haft världens bästa år (bortsett från de första veckorna samt ett par dagar de första månaderna), så jag ska knappast klaga.

För att fortsätta se den mörka sidan av livet, kan jag tillägga att husets hjärta, tvättmaskinen, pajade idag. Så nu är det smått panik i huset. För er som inte vet så är mitt jobb att passa galna barn samt att tvätta. Jag förstår inte hur det är möjligt (mamma och pappa, ni ska vara väldigt tysta nu, det är skillnad på killar och tjejer) att fylla tvättkorgarna så snabbt. Vad som händer nu är oklart, ska barnen tvingas ha samma pyamas i ytterligare en dag?! En sak är dock väldigt klar, jag kommer ha ett berg att ta mig an när den nya tvättmaskinen anländer, oavsett hur mycket hjälp jag får.

Ska gå och lägga mig nu. Sanningen är nog ändå den att risken för att jag hade somnat med ansiktet i maten, eller nickat till på dansgolvet, hade varit stor. Det känns som om jag varit på hultsfredsfestivalen nästan, skitig och trött.

Natti Natti

Antligen

Antligen vet jag nar jag ska hem, mer eller mindre. Har valt ett datum som jag forstas hoppas pa att jag far. Ah, det kanns sa jakla gott att veta att jag verkligen ska fa aka hem, plus att jag far lite tid att resa. Inte for att jag ar sa saker pa att jag vill resa, men anda. De dagarna jag inte kommer jobba, kan jag ju bo i NY, sa jag lar inte lida.

Idag verkar det bli en lugn dag, dock utan ledighet. Max verkar vara sjuk (han var varm OCH ville varken ata middag eller efterratt igar, och om han missar efterratt frivilligt ar det nagot som inte stammer) sa han sover fortfarande. Inte mig emot att kaka frukost i lugn och ro. Hade dock hoppats pa att fa lite motion medan alla var i skolan, men det far helt enkelt bli ikvall eller imorgon bitti.

Nej, nu kallnar bade kaffet och oatmealet.

Jag skriver ner flygdatum nar jag ar helt saker forresten!

<3

Everybody wants to be a star

Endorfineeeer! Jag vet inte riktigt vad som är orsaken, men jag skojar inte; jag sprang just över 3 km (jag kan typ inte nämna senaste gången jag sprang.. över huvud taget i princip) utan att bli andfådd. Mycket chockerande, med tanke på att min kropp var både trött och svettig. Nu ska jag förstås inte klaga, men något borde vara fel. Eller är det såhär det går när man inte festar på ett år? Jag gillar't hur som helst.

Orsaken till dagens rubrik är att jag precis läste Jossans inlägg om att Rydell & Quick kommer til kronan, eller vad det nu hette. Och jag fick någon tvångstanke och var tvungen att kolla upp om de verkligen var ifrån Kga. De är ju lagom kända och poppis i stan, men såvitt jag vet är Misconduct och Sten & Stanley det mesta Kga producerat?! Det verkar, efter en hel del (ca 2 min på google.se, direkt in på Wikipedia) forskning som om de kommer från Borås, Jossan. Men jag tycker ändå att du ska dra på dig tajtsen och fejkskinnjackan (jag tror och hoppas förstås att det är fejk) och ösa ikapp med resten av besökarna!

Annars har ungefär ingenting nytt hänt. Au pair in America vill mig illa och vägrar skicka flygalternativen till mig, och jag jobbar som vanligt.

Och förresten, ni som tror att The Smiths är dåliga grejer, lyssna på;
Frankley Mr. Shankley (åh, jag får fina flashbacks!)
There is a Light That Never Goes Out
Big Mouth Strikes Again
Panic
Asleep

Och nu är det ju höst, och dags för;
The Magnetic fields- I Think I Need a New Heart
The Magnetic Fields- I Don't Want to Get Over You
Elias & the Wizzkids- Man of Our Time
The Shins- New Slang
The Shins- Caring Is Creepy
Anthony & The Johnsons- Cripple and Starfish
Ben Gibbard- Carolina
The Perishers- Trouble Sleeping
The Perishers- My Heart
Tiger Lou- Sell out
Tiger Lou- Horatio
Oasis- Rockin Chair
mfl.

Nu har jag äntligen lökat klart efter springturens, så det är dags för en dusch nu innan jag går och lägger mig.
Natti!<3

Vaniljsås

Vad är det här?! Inget jävla brev idag heller. Nu börjar det bli på riktigt. Familjen har börjat leta ny au pair på allvar, och jag räknade det till att jag jobbar i max 65 dagar till innan jag ska åka hem. Dessutom är det bara tre veckor kvar nu innan Kristin är här! Tänkte nästan tacka ja till en Halloweenfest på fredagen, men det får jag ju inte göra, för då blir Kristin ensam på flygplatsen.

Idag har jag, hör och häpna, sprungit ännu längre. Var ska det här sluta? Känns hur som helst bra att ha dagens motion avverklad, så att jag kan koncentrera mig på viktigare saker, såsom tv-tittande och liknande. Som vanligt går klokan dock alleles för fort, och det är dags att åka om 20 minuter. Frågan är bara om jag kan ta mig ut till bilen. Åt världens största fruktsallad (vi hade liksom alla fruker idag, jordgubbar, vindruvor, äpple, banan och päron!) med vaniljsås. Jag vet inte om jag hade varit samma människa utan vaniljsås. Ännu en sak att längta hem till...

Imorgon är en drömdag. Jag ska släppa av Max hos en playdate runt klockan 10, och sen hämta upp alla barnen klockan 3.10! Wiiie, frihet! Då ska det skypas och göras ingenting.

Annars finns det förstås inte så mycket nytt att tillägga. Jag vet fortfarande inte om jag kommer hem den 18 januari, eller den 8 februari, och har inga nya planer. Har dock införskaffat mig ett par tajta springbrallor, ni vet såna där långa snygga saker (HAHA), med två små reflexer på sidan, samt ett reflexband till armen. Nu ska jag nog klara mig ifrån att bli överkörd. Hittade såklart en svart ziptröja från adidas... Så nu är jag ungefär 50 dollar fattigare, och måste därmed springa extra långt framöver. Det är tur att träningsklädspengarna börjar komma ifatt den summa jag slängt ut på mat i alla fall.

Nej, dags att åka, igen.

<3

Var är Flyget?

Inga flygtider på posten idag heller. Det stod ju i och för sig i mailet att det skulle komma innan den här fredagen, och det är bara måndag idag. Okej, mamma du hade rätt, om jag väntar på något, så ska det helst hända igår. Jag villvillvill öppna kuvertet och se när jag kan få flyga hemåt. Åh, innan veckan är slut så vet jag när jag kommer att landa på arlanda, se mamma och pappa, ta en kopp svenskt kaffe (har i och för sig druckit svenskt kaffe varje dag sedan jag kom hit, men det är ju en ren principsak att göra det i sverige), åka hem till djuren och vännerna och njuta av Karlskoga... HAHAHA. Jag skojade bara. Njuta av att vara fri, hemma och arbetslös menade jag förstås. Kommer vara alldeles underbart tills jag inser att jag hade det ganska bra i USA, och att jag inte kommer in till stan på 30 minuter längre. Något jag aldrig kommer att sakna, oavsett hur mycket jag älskar familjen och barnen här, är att vara au pair.

Dagen har gått alldeles för fort. Det är förstås snart redan dags att åka och parkera vid skolan, och sen är det slut på friden ett par timmar framöver. Har hunnit med en himla massa tvätt, att äta lite onyttigheter (chocolate chip pancake><) samt springa lite, och då menar jag verkligen lite. Ville prova de nya skorna jag köpte igår. Kostade 40 dollar mindre än de förra dyrgriparna, som gav mig feta skavsår. Dessa kändes riktigt bra, och jag orkade springa hela vägen till bilen. Det tog visserligen bara 15 minuter, men det var länge sedan jag sprang i 15 minuter ska jag säga. Imorgon blir det 20!

Ja, annat än att längta efter posten, som inte var något att längta efter, tvätta och jogga har jag inte gjort någonting faktiskt.

Har inte speciellt mycket planer i helgen heller. Ska dock in till NY och bränna lite pengar, åka till Target och köpa springbyxor samt skicka paket på posten. Jag har ett väldigt bra knep till att börja träna mer. Det går ut på att lägga så mycket pengar på träningskläder, att jag får dåligt samvete, och tänker att "det är ju tragiskt att jag köper träningskläder om jag inte tränar med dem". Har funkat ganska bra hittills faktiskt.

Buhuuu, nu måste jag åka. Slut på datanördande med andra ord.

<3

It's All Over Now Baby Blue

Wiie, det ar lordag, basta dagen pa hela veckan. Ehm, kanske inte riktigt. Jag klarar av en helgdag utan att gora nagonting. Men jag ar ju faktiskt inte i USA for att slappa. Jag vill gora saker, se saker, uppleva. Idag har jag gatt en promenad, satt in pegnar pa kontot, last ut en bok samt suttit barnvakt. Inte direkt min ideallordag. Sa imorgon ska jag inte gora ingenting. Om det sa ska betyda att jag ska in till NY sjalv, vaga mig ivag till gymet eller ga pa bio med mig sjalv. Att vara ensam i NY ar faktiskt inte sa tragiskt som det later (eller, det ar kanske tragiskt, men det kanss inte sa). Man ar ju trots allt dar samtidigt som atta miljoner manniskor. Tiden gar jattefort, och man trottnar liksom aldrig pa att bara ga runt. Visst ar det mindre intressant med vissa platser efter ett tag. Men jag trottnar nog aldrig pa NY. Gor nagon det?

Har kommit in i nagon slags idrottsfas. Vet inte riktigt vad det ar fragan om, men nar jag ar ute och gar, sa maste jag tillslut borja springa. Bara tills jag far upp lite flas, vilket tar max 10 minuter, men anda. Det har nog aldrig hant forut att jag far lust att springa av att vara ute och ga. Haller mig dock till ett mycket lagt tempo och lyfter rejalt pa fotterna. Allt for att droja ut pa det oundvikliga: ett smartsamt och pinsamt fall pa de amerikanska dodsfallorna...trottoarerna.

En till grej som nastan aldrig hander, men som hant de senaste dagarna ar att jag avslutat en bok jag borjat lasa. Vet inte vad som ar fel med mig, springa och lasa ut bocker. Var forkylningen bara borjan pa nagon konstig sjukdom? Eller ar det kanske sa att jag borjar bli som jag ska?^^ 

Nu ska jag nog ta ett par minuter pa lopbandet, och ga alltsa. Sen blir det duschen och sedan sangen. Varfor inte avsluta dagen med The Lovely Bones, som jag laste 30 sidor ur och sen kastade i ladan pa nattygsbordet i mars. Den kanske dammat sonder, vad vet jag?

Rubriken har egentligen inget alls att gora med texten. Jag ville bara skriva den for att den laten ar sa satans bra, i denna version alltsa: http://www.youtube.com/watch?v=QVYwVFAesqw

<3

3 oktober

Freedag! Fick en välbehövlig lön idag. Så köpte jag ett par löpskor för 90 dollar också... Inte så farligt dyrt för ett par Adidas som ska ha ungefär 1085059322012357 funktioner och sånt, men en alldeles för stor utgift för mig. Får dock trots allt tänka på att jag sparade in 150 dollar på ipod.

Veckan har varit jättebra. Jag har för första gången på säkert tre år, sovit tre nätter i rad utan att vakna en enda gång. Känns jättekonstigt faktiskt, men väldigt bra. Kanske är det för att jag läst, skrivit eller lyssnat på musik innan jag somnat, istället för att sitta här eller kolla på tv? Ska nog fortsätta så i alla fall.

Idag har jag haft det stressigt. Mycket tvätt, mycket spring (ni vet, kolla skydd till nano, skor till mamma och till mig, och jag hatar ju...erhm.. som bekant att kolla på skor så det tar ju en timma eller tre) och mycket barn. Men jag övelevde som vanligt, och gav mig till och med ut i kolmörkret för en liten gå/springrunda. Fick tag på ett sånt där ipod-armband som jag testade. Tyckte inte att det var överdrivet bra. Det bästa var egentligen att det hade en refleksram, vilket är ganska välbehövligt här. Egentligen så fyller väl reflexen knappast någon funktion eftersom träden här är femtusen gånger större och tätare än hemma, så att man är osynlig även om bilarna har lysen på. Skorna fick jag f ö skavsår på hälen av. Ingen större chock, och jag tror att det blir bättre.

Skulle ha gått på bio, men alla var för trötta. Lite tråkigt eftersom jag precis gjort mig klar, men nu börjar jag känna att bio som börjar klockan elva inte hade varit en alltför bright idé.

Imorgon ska jag ut och bränna lite kakkalorier, och sitta barnvakt. Inte alltför rolig lördag. Eftersom jag blivit lite av en optimist på senare dar ,(det var kanske att ta i, men jag har tänkt positivt nästan heela dagarna från i tisdags), tänker jag att barnvaktskvällar ger mer pengar i min plånbok, som för övrigt är trasig och behöver bytas ut vilket är ännu en utgift, och dessutom innebär att jag med 90% säkerhet inte kommer att jobba nästa helg. Det blev en väldigt lång mening, hoppas någon orkade läsa den.

Idag när jag, Max och Alex var på biblioteket, hittade jag en av mina favoritböcker från när jag var yngre, "Den Gömda Gockan". Den hette förstås inte så, utan "The Doll in the Garden", coh den lånade jag åt mig själv, på barnens lånekort. Kanske borde läsa den istället för bion. Om jag ens orkar det.

Klockan är tio, och jag funderar seriöst på att gå och lägga mig. Kul va?

<3