Sandra

Skrev ett långt inlägg som bestämde sig för att aldrig publiceras, tror jag?

Har varit bra upptagen med matte. Vet inte riktigt om mina hjärnceller gått i ide eller om de bara är borta, men såhär svårt har matte aldrig varit. Men jag ska klara det, någon gång. Av denna anledning kan man (även utan hjärnceller) räkna ut vad jag ägnat min helg åt.

Herregud, jag hade så mycket i huvudet innan jag satte mig här, men nu står det still.

En sak jag tänkt mycket på är bojkotten av Putte i Parken. Under Hultsfredsfestivalen, i en misär av skitlukt, fulla tältgrannar, regn och ryggont, svor jag för mig själv (dessvärre för alla andra också) att aldrig mer sitta och tycka synd om mig själv på en festivalkamping... Så släpper Emmaboda Cut Copy, Crookers, Crystal Castles och Radio Dept. "Fuck you, Sandra, moahahahaaaa" typ. Nu sitter jag här och är sjukt nära att sätta mig på ett tåg med en alldeles för tung ryggsäck, ett tält, en bandare, en solstol och "sol i sinnet". Love, music, wine and revolution.
Snälla någon, kan vi inte bryta det där löften, en sista (haha) gång?

Det var väl det. I veckan och helgen ska jag jobba, plugga, äta, sova, träna och dricka kaffe. Ungefär i den ordningen. Lite rutiner (läs; total avsaknad av spontanitet) har väl ingen dött av? Så nu behöver jag väl inte uppdatera här på ett par dagar.

Nu ska jag läsa om kvadratblahahajävlaskittermersomjagaldrigkommerläramig och sen försöka sova. Jag har helt seriöst (alltså helt, jag svär, nu är jag faktiskt inte ironisk) drömt helt sjuka drömmar om ekvationer, och vaknat och yrat om hur allting ska gå ihop. Det är vad matematik gör med mig.

Tack och godnatt!