Sandra

Åh SOMMARLOOOOV!
Nu är sommaren här. Mina nydalensambosar och jag har flyttat hem och är återigen Karlskogingar.

Jag försöker desperat att fylla ut kalendern med besök till andra städer, häng med underbara vänner, och strandhäng. Karlskoga är fint nu, men det räcker inte. Nu är jag redo att packa väskan igen, nästan. Först vill jag umgås en massa med mina vänner. Det har jag längtat på i ett år.

Annars har jag mest gått och blivit hemligt förälskad i Kents senaste skiva. Så nu är jag desperat efter att se dem. Det var fem år sedan sist, och det var helt fantastiskt då. Kent+Johnossi+Oslo är ju en kombination som bara inte kan gå fel. Jag fick ju för tusan 4000 mer i feriepengar än vad jag räknat med, och en extra dag i Oslo kan jag bara inte tacka nej till. Skulle inte tacka nej till lite sällskap där heller. Anyone?

På tal om lyckade kombinationer; vad sägs om Mando på Skansen i Stockholm med Kruse+Buse+Schnuttis?! Jag säger i alla fall ja tack. Måste säga att jag är sjukt med att ha ett par konserter och en festival inplanerad, och behöva tillbringa en enda natt på ett hårt ligunderlag i ett kallt, fuktigt, illaluktande tält.

Nu ska jag ta mig en kort promenad runt udden och förbi Coop, det är Fredag och jag har ingen karaktär. Alls. Chips och godis och film ska det bli ikväll. Gött!

Har det väldigt gött här i skogarna, trots att jag av misstag blivit gråhårig, och trots att Sverige var 7 sekunder från en VM-final. Jag äter som en häst och sover som en kung här hemma och har absolut ingen lust att åka hem redan imorgon.

Bara att gilla läget som Ledin, och njuta av sista fem veckorna i Oslo. Det blir nog inte så svårt. Till helgen får vi finbesök från Uppsala. Då blir det schlager och vin. Inte alls illa.

Imorgon ska jag klippa mitt gråa hår, bli folkbokförd i Sverige igen, rensa ur det sista ur rummet, packa (åh, jag är så satans trött på att packa!) och hinna med tåget.

Nu ska jag sova i min underbara säng!

Sitter här och är skitlat. Det känns faktiskt väldigt bra. Sjukt bra. Idag är det grått, regnet hänger verkligen i luften och grannen spelar 90-talship-hop så att vi hör vartenda ord, så idag är det helt okej att vara lat.

Igår var det jobb hela dagen, men på kvällen var det inte jobb utan Johnossi. De var skitbra och vi fattade som vanligt inte hur den musiken kan komma från en gitarr och ett trumsett.

Idag ska jag vara sådär skönt lat. Jag ska göra det jag måste, inget mer. Ska borsta tänderna, klä på mig kläder (typ tights och stor tröja) och laga mat. Resten ligger på hold. Det här ska bli en sån där dag man googlar saker och drömmer sig bort. En dag när man kokar och dricker hur mycket kaffe man vill, och tar god tid på sig att tömma varje kopp. Just nu drömmer jag om Luleå, en lägenhet som bara är min och som jag ska göra jättefin, tågresor till diverse städer, sommarhäng med jättesaknade vänner, rabarberpaj (hemlagad, men det behöver jag väl egentligen inte ens tillägga) med vaniljsås alternativt vaniljsås med rabarberpaj, en snygg frisyr, sommarstugan och färskpotatis.

Funderar även på att skaffa mig en ny blogg. Vet inte riktigt om det är dags än, men något ska hända åtminstone. Jag vill så hemskt gärna ha en lite finare blogg. Tänkte för ungefär fem minuter sedan att jag skulle göra ett försök att ändra lite på egen hand. Det gick bra fram till att jag fick se alla koder och insåg hur totalt värdelös jag är på koder, och hur totalt iontresserad jag är att lära mig. Det där får google fixa åt mig.

Beställde just, efter otaliga tidigare försök, resa hem till Karlskoga över annandag pingst. Norrmännen har fattat det här med att utnyttja varenda gammal kristen högtid för att kunna vara lediga. God bless! Jag har ungefär hundrafemtielva saker jag vill hinna med. En proiritering ska vara utrensning. Nu jävlar ska all skit och alla gamla kläder ut ur mitt rum och mitt liv.
Jag är ju en sån där lagom (alla på tre: ha ha ha) organiserad människa, jag gillar att veta exakt vad jag har och exakt vad jag har det. Helst inte för mycket och helst i ett snygg, symmetriskt, mönster. Kaos och små explosioner av saker och kläder när jag öppnar en garderobsdörr är inte direkt idealet.

Så nu vet ni det. Intressepilarna haglar förstås på er nu, och era automatiska intresseantecknare håller på att överhettas, så jag ska sluta nu.

Ville bara få ur mig lite sånt här på en sketen grå, men ack så ledig, torsdag. Tack för himmelfärden Jesus!

Nu är det dags att döda bitterfittan i mig. Känner hur jag förpestar mig själv och alla runt omkring mig med mitt ständiga klag och mina blytunga steg så fort jag förflyttar mig.

Ska med detsamma sluta upp med att tycka skitsynd om mig själv för att jag gått och fått ont i halsen igen, och inte kan träna. Istället kan jag ligga och kolla på Vem Vet Mest, helt utan dåligt samvete. Jag lär mig nya saker, känner mig liiiite smartare och känner absolut hur hjärnan växer i takt med att hjärncellerna suger åt sig all ny information. Om jag fortsätter att ha ont i halsen på söndagseftermiddagar kommer jag snart bli TP-mästare.

Jag ska också sluta älta det faktum att jag är för dum för Uppsala. Man ska faktiskt aldrig säga aldrig. Det kan visa sig att majoriteten av de som sökt iår är större idioter än mig, och att jag helt mirakulöst får en plats där. Och blir det inte så, kommer jag säkert att stortrivas uppe i Norrland, tillsammans med myggen (jag och mygg kommer faktiskt skitbra överens, jag rör inte dem och de rör inte mig), renarna, norrskenet, midnattssolen och snön. Javisst, så är det. Luleå is the shit!

Finninvasionen i ansiktet är säkert bara bra. Det är säkert min kropp gör sig av med all skit, så att jag ska få en perfekt hy till sommaren. Ja, det är vad jag tänker tro i alla fall.

Söndagsångest är ett minne blott. Nu börjar ju för tusan nedräkningen till nästa helg. Eller nej, den här söndagen börjar nedräkningen till Johnossi och till Kristi Himmelfärd. Sommar kan få bli nästa nedräkning, den kommer inte bli så dum den heller.

Sådär, nu gick jag från en bitterfitta till en sol. Nästa projekt blir att komma på hur jag ska tvätta och laga mat enbart med tankekraften. Återkommer så snart jag lyckas med det...

Back in da woods... Efter fyra veckor av frihet. Total frihet. En hel månad utan måsten, krav, alarm tidigt på morgonen, tvätt, osv osv. Jag skulle kunna fortsätta i evigheter, men det gör mig inte speciellt glad, eftersom det är över nu. För den här gången i alla fall.

Resan började med en vecka hos finaste Pelosis i USA. Där var det redan sommar och jag var glad över att få en vecka till att förbereda mig mentalt på tre veckor av stek i Thailand. Andra saker jag gjorde var att hänga med mina älskade kids, gå på klubbar och barer helt lagligt, äta god påskmiddag, gå på bio, vara i NY och få in en heldag längst kusten. Jag bestämde mig redan första dagen för att sömn är överskattat, och tack vare den bojkotten hann jag göra det mesta av vad jag ville och träffa alla jag saknat. En vecka kändes ändå på tok för kort och jag var som vanlig inte alls glad över att behöva säga hejdå en gång till.

Sen var det dags att sätta sig på planet hem, packa lite, sova lite och sedan iväg till Arlanda igen. Jag och mina två roomiesar var lagom peppade för tre veckors backpackande. Det gjorde vi jävligt bra om jag får säga det själv. Stekte på kritvita stränder (lite för mycket... resultatet för min egen del var solsting deluxe en kväll och tusen miljarder äckliga vattenblåsor och en följande vecka i skugga. så kan det gå när ignorerar det där med vad att vara svensk kan innebära), badade i glasklart vatten, festade och tokdansade i sanden på Koh Phangan, åt massa god mat, fick doser av trevliga och en och annan mindre trevlig thailändare/thailändska, och vara med om både en och tre sjuka saker.

Nu sitter jag här och ser tillbaka och blir varm och fnissig. Thailand var underbart, trots att det var på gränsen till ungstemperaturer emellanåt. Vi ville inget annat än att vulkanen på Island skulle kasta ur sig lite mer så att vi kunde stanna åtminstone en vecka till.
Trots allt så kändes det rätt fint att få ta ett glas kranvatten, ett andetag svensk luft, och se knoppar och tussilago istället för snö. Jag gillar Sverige faktiskt. Det är bara väldigt, vääääldigt skönt att få komma härifrån ibland.

Sitter ändå med den fetaste söndagsångesten någonsin (på en lördag... jag vågar inte ens tänka på hur det blir imorgon) och vill inget annat än att resa och vara fri igen. Men nästa gång jag reser vill jag INTE ha med mig en äcklig kackerlacka hem. Mammas reaktion när hon upptäckte den var dock ovärdelig, allting ont för något gott med sig. Nu går mamma och är lagom nojig över var den kan ha lagt sina ägg. Det lär märkas...

För att inte gå och göra något dumt av min söndagsångest försöker jag se framåt. Till en måndag som är början på något bra. Kanske inte Thailand-bra, men vardagsliv-i-Oslo-bra. Massa träning, nyttig mat, 17 maj, stek i Nydalen, grill och häng på balkongen, full moon party- Putte Edition i sommar, häng med alla älskade och saknade vänner, och skräckblandad längtan efter att med största sannolikhet flytta upp till Luleå när den bästa sommaren hittills (det kommer bli så, jag bara vet det) är över.

Nu ska jag ta och kasta mig i min underbara säng, med underbara kuddar och lakan som luktar nytvättat. Det känns faktiskt bra att vara hemma. Thailand finns kvar, och fotoalbumet därifrån är inte att leka med.

Back to writing in English for this post. The fingers don't run as smoothly over the keyboard as they used to when I write in English so I think I need to to this more often. Wonder what would happen if I opened my mouth to try to talk in English. Would there even be words coming out? Would they be in Swenglish?! Don't know if I want to know the answer to that... But in less than 2 weeks I'll find out. I'm starting to get really inpatient now and just want it to be April 1 now!

Have had another weenend alone here in Oslo. And this time everyone is gone. Don't like the feeling at all.

As a result of my lonelyness I've been reading. See, lonelyness isn't good for me. Or is reading a good thing? Have I just gotten it all wrong? Anyway, I'm happy to have Ellinor back in the apartment in a few hours. God knows, I might have ended up at a Library or some place like that if I would've had to be lonely here much longer.

You probably noticed that I haven't mentioned the word "math" once. There's a simple explanation to that; I AM DONE WITH MATH!!! At least I hope so. Haven't gotten the result yet, but at least I don't have to spend 80% of my free time feeling like a stupid blonde (no comments on that one, thank you) trying to understand something I couldn't care less about.

Besides that, things are pretty much the same here. I am just about to start climbing on the walls now. So a few weeks of travelling is just what I need. Another thing I need is spring. Winter is holding a rock hard grip on Norway and Sweden, and it is not nice and pretty anymore. But hopefully spring is just a little late, and not completely skipping the poor countries up north. We want to sit on green grass in our t-shirts, looking at the sun and feel that there's hope yet for our pale, paaale bodies.

Now I'm gonna take a look at the forecasts of NY and Bangkok (forecasts over Oslo/Karlskoga just makes me depressed) and then make some dinner. Having nothing to do is not good for me, it makes me want to do nothing but eat. Which isn't good when I'm trying to make lots of room for bagels, greasy pic nic food in the NY parks and sweet coffee-drinks. Not that I worry too much. I usually find space for good (everything is relative) things like that.

Hallå hallå!
Sitter här i en väldigt ensam men nystädad lägenhet. Mina händer är helt trasiga av allt diskande och skurande, men det känns bra att inte se ett enda spår efter gårdagen. Sitter och funderar på vad jag ska ägna resten av dagen, som nu blivit kväll, åt. Kanske en film. Mat ska det bli i alla fall, och en låååååång dusch.

La mig i soffan för att kolla lite på tv på internet efter frukosten (en av Guds två internetgåvor till människan) och toksomnade. Vaknade klockan halv fem och var först inte helt på det klara med hur klockan hade kunnat bli så mycket. Jag måste nog tyvärr inse att jag inte är skapt/har blivit för gammal för att vara ute till klockan fyra på en fredag.

Gårdagen blev trevlig i alla fall. Vi hade lite förfest här (som började med på spåret eftersom ingen mer än jag var i tid) och sedan var det vidare till löningspilsen. Väl där hade alla från jobbet gått vidare, så vi fick göra det bästa av situationen. Vi besökte baren, dansade till bra och till dålig musik, fick jättekonstiga ragg, spelade biljard och Elin blev sentimental och försökte få diverse människor att övertyga mig om att stanna i Oslo.

Det fick mig att tänka lite, och inse att jag faktiskt trivs riktigt bra här, i Oslo och i Norge. Speciellt när jag sitter i en underbar lägenhet och jag vet att mina underbara roomies kommer tillbaka imorgon. Snart kommer våren och man kan sitta ute och läsa (eller hur, jag mena lyssna på musik och kanske möjligtvis bläddra i en tidning som består av 90% paparazzibilder och 10% text), slippa ta på sig 1244095711256 lager kläder och åka till jobbet i mörker 100 timmar innan man börjar bara för att kollektivtrafiken i storsta'n är totalt opålitlig.
Med det sagt måste jag säga att det också ska bli skönt att få resa, komma hem till Sverige och njuta av svensk sommar, festival och att vara hemma. Home is where your heart is, och mitt hjärta är lite överallt faktiskt, men mest är det i Karlskoga, i ett par veckor under sommaren åtmistone.

Nej, nu ska jag göra mig lite klyftisar och kasta dem i ugnen och mig själv i duschen och sluta vara en dålig vän och skicka massa mail till folk som bor alldeles för långt borta.

Säger vi, hääj!

Har egentligen bara en sak att skriva:

JAG HAR RÄKNAT UT MATEMATIK 3000, KURS C!!!!!

Hörde alla det? (jag skrek verkligen skithögt också).

Nu ska jag hoppa in i duschen och lukta gott, sedan ska jag somna så jävla gött, och sluta ha ångest för matte.
JAAAAAAAA!

Tänker inte försöka att beskriva den här känslan. Ska bara känna den. Ville bara skryta lite.

Adjökens!

Hola!

Sitter och försöker se förbi söndagsångesten, och istället se lite på Vasaloppet på tv och solen som skiner ute. Funkar faktiskt rätt bra. Lyssnar lite på såna där låtar som liksom aldrig vill bli dåliga, typ Heartbeats (med Knife alltså, inte José) och Smokers Outside The Hospital Doors och Unconditional. Känner att jag vill bryta ut i någon slags tokdans och sjunga falskt och högt, men huvudvärk och hörlurar gör det svårt. Är det ens lagligt att göra det klockan tio på morgonen en söndag?

Hur som helst, det var inte det jag ville ha sagt. Egentligen var det väl inget speciellt jag ville ha sagt. Har fått lite vårkänslor och är på sjukt shopping och konserthumör. Shoppingtörsten släkte jag lite igår, när jag handlade två linnen och en t-shirt. Det räckte dock inte riktigt, men nu är pengarna slut och då är det svårt att handla. På kvällen var jag och Ellinor på bio och såg Alice in Wonderland. Hade inga direkta förväntningar mer än att den skulle vara fin och fashinerande och lite konstig såklart. Blev faktiskt positivt överraskad för det var en jättebra film, rolig, fin, med bra skådespelare, snygggt gjord och allt sånt. Jag är inte alls någon filmexpert, så jag stoppar här, vill bara säga att den var värd varenda krona och att den var ett väldigt bra lördagsnöje.

Igår hade jag förresten solglasögon på mig för första gången på bra länge. En sjukt bra känsla måste jag säga, och jag längtar ännu mer till det är dags att bränna (eller kanske bara hänga undan) vinterjackan och mössan också. Äntligen ser jag ett slut på kronisk förkylning och kalla fötter.

Nu är klockan snart halv elva och jag måste ta tag i matten, och sänka musiken innan jag får tinitus.

Okej, jag och min blogg är inte helt överens. Den verkar inte tycka att mina inlägg är värda att publicera, oavsett hur mycket eller lite tid jag lägger ner. Jag bryr mig inte, bloggen! Jag kommer aldrig att ha någonting intressant att blogga om, och det måste finnas någon som sätter lägstanivån.

Nu jävlar....

Förrutom min ostabila relation till bloggen är det mesta som vanligt. Jag har kurerat från bihåleinflammation (få ALDRIG det förresten, det är hemskt) och är numera bara snorig. Matten håller på att bryta ner mig totalt. Snart får jag seriöst ta till övningar framför spegeln där jag intalar mig själv att "jag är bra på andra saker än matte. matte är inte allt i livet. det är okej att inte fatta ett skit ibland"...

Som tröst har ICA Maxi 10-kronorsvecka den här veckan. Åh vad jag älskar 10-kronorsveckor!

Just nu har jag faktiskt mycket att se fram emot mitt i allt mattemörker. Som en tenta (sen är mardrömmen över), en resa till USA, en till Thailand, biofilmer jag vill se, vår, sol, tygskor, födelsedagsfirande av fina vänner och löning.

Lovar att återkomma när det hänt lite mer. Typ när jag är färdig med matt..(tänker inte ens skriva hela namnet), eller när jag halkat i slasket (bara en tidsfråga), bytt ut min vinterjacka mot en vårjacka, eller vunnit Nobelpriset i litteratur (dvs aldrig).

Förresten var det soligt idag och jag åkte hem utan varken mössa eller vantar. Vi får se hur smart det draget var. Gött var det i alla fall. Nu är det mars!

Solsken, check!
Inlämningsuppgiften i matten som ska in, check!
Flyg till NY, check!
190017524 bussresor, check!
Hyfsat morgonhumör, check!

Det var en väldig massa check för en söndag. Inatt bokade jag halvt ihjäl mig på flyg och bussresor. Om jag gör en snabb uträkning kommer jag att spendera ca 70 timmar under en och samma månad (just nu alltså, det lät bli en hel del mer i både USA och Thailand) på ett säte i väntan på att ta mig från ett ställe till ett annat. Får jag inte sittsår då, ja då måste jag vara immun mot sådana. Fast vadå, med fem check! före klockan tolv, så ska jag inte klaga.

Ska ta tag i den där fantastiska matematikboken strax också. Fastnade lite här bara, med m83 i öronen. När feriepengarna kommer ska hälften oavkortat gå till CDON.com. Min "de här filmerna och skivorna ska jag köpa senare"-lista börjar mer likna en bok. Eller kanske mer kvittot till den där fantastiska familjen som spenderade 50.000 på Ullared varje sommar.

Fick bara en sådan lust att skriva lite. Lika bra att passa på så länge bloggen vill samarbeta.

Dessutom är det ju bra också att jag kan bevisa att jag faktiskt inte har ruttnat i negativitet och pessimism, även jag kan vakna och känna att det kommer bli en bra dag, och ett bra liv. Med undantag av måndagseftermiddagar. Men vem kommer hem och tänker "åh, vad skönt med måndag, bara fyra härliga dagar kvar innan en ännu härligare helg?". Oh, I wish...

Ja, min blogg har talat sitt tydliga språk; den vill vara en skitblogg. Då ska den få vara det. Vi får se om det här inlägget blir tillräckligt dålig för att postats.

Det kryper i mig just nu. Jag vill ut och se världen, vill göra saker, vill shoppa, vill lyssna på musik framför en scen, vill köpa nya skivor i massor. Här sitter jag klockan fem minuter i midnatt, framför datorn, i en stilla lägenhet i Nydalen. Väntar med spänning på att se om mina flygbiljetter kan sjunka några kronor. 6000 har jag ju sagt, men just nu ser det ut som om jag kommer tvingas spräcka den budgeten. Fan. Har de inte gått ner efter klockan tolv så struntar jag i att jag blir 333 kronor fattigare än jag hoppats på. Får väl helt enkelt snåla lite med bagels och cinnamon lattes. Att få tillbringa en vecka i vår-New York och få hälsa på en mycket saknad familj, det är värt 333 kronor.

Nästa vecka hoppas jag att jag kan träna lite. Det är ju värdelöst att slänga ut en massa (ja, faktiskt, det är inte gratis att träna i Olso direkt) pengar för att sitta hemma och snyta sig. Matte blir det oavsett. Den där matten ger mig någon slags bitterljuv ångest. Att känna att jag verkligen måste sitta med näsan i boken och känna mig dum varje dag är ganska kvävande. Ändå så är det så skönt att ha gjort första kapitlet på två veckor, och att känna sig bra när man har förstått något man inte förstod förra sekunden. Dessutom har ju allting ett slut, så även matematik C. Bara sju veckor kvar nu, det måste helt enkelt räcka.

Klockan är nu över tolv, inte blev biljetterna gratis för det. Jahopp, det är väl bara att ta fram internetdosan, blunda och låtsas att det är inte alls är så farligt. Får se till att det blir värt pengarna helt enkelt.

Hörde förresten att det är så mycket snö att den snart inte har någon stans att ta vägen. Jag har ett förslag; det kan sluta snöa och så kan det få bli vår om ett par veckor. Snön kan få stanna kvar tills dagarna blivit lite längre, sedan kan vi säga på återseende nästa december till mars. Deal?

Nej, nu ska jag släppa pengaångest, matteångest, skolångest, framtidsångest och istället se fram emot sovmorgon och frukost. Helgfrukostar måste vara en av de där små sakerna som gör allting fantastiskt!

Jag vet inte vad som är fel, men mina sista blogginlägg har inte postats. Här har jag suttit och skrivit en massa superviktiga saker, och så är det ingen som får ta del av dem.

Tänkte att om jag bara bajsar ur mig ett skitinlägg, så kanske det går bättre. Jag gör ett försök.

Hur som helst, så är det så jävla skönt att det är fredag imorgon, man man får ta i lite. Eller nej, jag tar inte i det minsta. Tvärtom så underdriver jag (det där är inget ord, men ni fattar vad jag menar, eller hur? bagatelliserar om ni vill ha svenska på det, eller förslag, tack) massor. Det har varit en lång och kort vecka samtidigt. Den har känts lite som en oändlig måndag.

Annars är det precis som vanligt. Jag kämpar och svär över matte, jobbar och klagar, snyter mig, äter och sover. Längtar massor gör jag också, till Thailand och till USA. Imorgon ska jag köpa vaniljyoughurt, laga god mat och kolla på På Spåret. Förut gillade jag inte alls programmet, men sedan de bytte programledare har det blivit ett av mina favoritprogram (jag kan visserligen räkna mina favoritprogram till tre, men det låter inte rättvist). Det måste helt enkelt varit så att Ingvar och Björn inte riktigt var min kopp te. Inte så konstigt då jag inte gillar te speciellt mycket. Frågesporter är ju en av mina besattheter. Just nu har jag en till; müsli med fil och banan.

Sådär, en massa ordbajs om ingenting. Skulle kunna fortsätta i en evighet känns det som, men det vore ju onödigt att slösa skönhetssömn på ett inlägg någon förmodligen aldrig kommer att läsa.

Godnatt!

Skrev ett långt inlägg som bestämde sig för att aldrig publiceras, tror jag?

Har varit bra upptagen med matte. Vet inte riktigt om mina hjärnceller gått i ide eller om de bara är borta, men såhär svårt har matte aldrig varit. Men jag ska klara det, någon gång. Av denna anledning kan man (även utan hjärnceller) räkna ut vad jag ägnat min helg åt.

Herregud, jag hade så mycket i huvudet innan jag satte mig här, men nu står det still.

En sak jag tänkt mycket på är bojkotten av Putte i Parken. Under Hultsfredsfestivalen, i en misär av skitlukt, fulla tältgrannar, regn och ryggont, svor jag för mig själv (dessvärre för alla andra också) att aldrig mer sitta och tycka synd om mig själv på en festivalkamping... Så släpper Emmaboda Cut Copy, Crookers, Crystal Castles och Radio Dept. "Fuck you, Sandra, moahahahaaaa" typ. Nu sitter jag här och är sjukt nära att sätta mig på ett tåg med en alldeles för tung ryggsäck, ett tält, en bandare, en solstol och "sol i sinnet". Love, music, wine and revolution.
Snälla någon, kan vi inte bryta det där löften, en sista (haha) gång?

Det var väl det. I veckan och helgen ska jag jobba, plugga, äta, sova, träna och dricka kaffe. Ungefär i den ordningen. Lite rutiner (läs; total avsaknad av spontanitet) har väl ingen dött av? Så nu behöver jag väl inte uppdatera här på ett par dagar.

Nu ska jag läsa om kvadratblahahajävlaskittermersomjagaldrigkommerläramig och sen försöka sova. Jag har helt seriöst (alltså helt, jag svär, nu är jag faktiskt inte ironisk) drömt helt sjuka drömmar om ekvationer, och vaknat och yrat om hur allting ska gå ihop. Det är vad matematik gör med mig.

Tack och godnatt!